Renfjällets Qappo. Svensk lapphund. Hane - är ej längre i livet. Han gick bort i sjukdom vid 11 års ålder.

Qappo fick gå okopplad Här står han lös och ledig i parken. Qappo bodde på andra sidan Västerbron, och fick gå lös på Långholmen, där fordom Stockholms beryktade fängelse låg. På Långholmen är det nämligen inget koppeltvång, till skillnad från reglerna på Kungsholmen på motsatta sidan om Västerbron, där jag Lihkku bor! På Qappos lilla gata bor ca 15-20 hundar. Qappo var storligen beundrad av många som bor i området, påstår han.

Renfjällets Qappo - min kusin och bästa kompis född i Renfjällets kennel (uppfödare Stig och Pia Bolin, Frösön) - var en lapphundskompis till mig.Han var knappt ett halvår äldre. Ja, Qappo var faktiskt min kusin. Härkes Paiva är min mormor och det är Qappos farmor. Så vi var nära släkt. Qappo bodde i Högalid. Hans matte är bibliotekarie, så hon kan verkligen det där med böcker! Hon vet att i böcker finns sekler av mänsklig erfarenhet samlad. I böcker hittar man viktigt vetande om hur en hund skall skötas och fostras på allra bästa sätt. Ofta passerade Qappo och hans matte Rålambshovsparken, på väg till hans hunddagis (Stockholms Hundforum ). Då passade han och jag på att lattja med varandra och busa lite grand. Lika barn leker bäst Det är mycket roligare att lattja med en annan lapphund. Vi har ju samma språk, samma tuffa stil och det där så typiska för oss lapphundar att vända på en femöring och rulla runt som en Svart Ninja, - ja ungefär som en kampsportare som kan det där japanska Aikido. Vi vill ha lite "action", och det får man inte alltid när man leker med hundar av andra raser. Jag brukade ofta slå följe med Qappo till dagiset och säga adjö där. Att "gå fint" tillsammans med Qappo var nyttigt för mig. Alltid lärde jag mig någonting av honom om hur man bör bete sig, inte dra i kopplet, stanna snyggt och prydligt innan man går över en gata etc.

Lyckliga Qappo Qappo visade mig också hur man kan hoppa upp på en hög mur (när hans matte säger HOPP). Men min Husse sa att det där får man inte göra förrän man blivit äldre och benstommen vuxit färdigt. Jag blev så avundsjuk när jag såg Qappos tjusiga hopp upp på muren - precis som en Svart Ninja eller annan tuff snubbe som jag brukar se på teve när jag kollar in amerikanska "action-rullar". Men min husse har ändå sagt att hundar inte bör hoppa upp på murar på det där viset. Qappo hade ju en himla tur här i livet. Hans matte var inte inställd på att skaffa vilken hund som helst. Och hon hade förberett sig mycket mera seriöst än vad många hundköpare brukar gör; läste en massa hundböcker, redan i förväg tänkte ut bra program för min träning etc. Det är mycket svårare att hitta en bra matte eller husse, när man redan har flera månader på nacken. De flesta vill ju bara ta små gulliga valpar och ha dem från början! Men Qappo hade fått en fin uppfostran av sin mamma där i kenneln uppe i Jämtland. Det är inte heller fel. Det skall nog vara en hund för att fostra en annan hund, tror jag.

Mysigt i Högalid Qappo och hans matte hade ett favortimatställe vid vattnet, där kan de sitta och äta, titta på båtar och leka med andra hundgäster (särskild hundmeny finns). (Jag var så avundsjuk på det också. Det närmaste jag själv kommit ett matställe är att stå och vänta är utanför Kinesrestaurangen varje söndag när Husse och Matte gått och hämtat mat därifrån. Det lär ha förekommit att folk frågat om de får köpa Qappo. Då blev han lätt skärrad, erkände han. Men hans matte sa alltid att så mycket pengar finns inte i hela världen Hon älskade Qappo och han älskade henne, och aldrig skall de skiljas åt! Qappo var en mycket vacker lapphund med fina vita tänder, och det tycker även min (Lihkkus) matte. Qappo var så lugn och värdig. Men jag blev till sist lika "cool" som Qappo när jag blivit äldre.. Qappo sa alltid att han trivdes jättebra på dagiset där han var medan hans matte var på sitt arbete. Min matte och husse har alltid arbetet endera hemma eller på kontoret. Jag har alltså alltid varit tillsammans med dem i stort sett dygnet runt, så jag har inte haft någon dagisflock att umgås med. I stället har jag haft några mysiga hundkompisar som jag lekt med och busat lite med då och då.