Lihkku Till Lihkkus huvudsida
TRAPPTRÄNING

Lihkkus Banner


En vinter för två år sedan drog en av Lihkkus kusiner ned sin matte för en isig trappa utomhus. Det finns många utomhustrappor här i Stockholm.

Livsfarliga grejer

Den stackars lapphundsägarinnan slog sig så illa att hon gick sjukskriven i ett halvårs tid. Länge fick hon ta taxi till sitt arbete och anlita en hundvakt för att rasta hunden. Vår förra lappis drog en gång omkull mattes mamma, så att hon slog sig mer eller mindre fördärvad. Som ivrig junior drog vår Lihkku några gånger omkull matte på hala höstlöv och ibland nedför en isig trappa.

Livsbefrämjande träning

Allt det här har gjort mig speciellt intresserad av "trappträning", och jag tror nog att jag är ganska ensam om att träna hunden att gå i trappor på ett lugnt sätt. Vi har många trappor även utomhus här i Stockholm, och i Tunnelbanan.

TRAPPA!

är det signalord jag introducerat för att inskärpa vad som gäller. Under sommaren och hösten - redan innan utomhustrapporna blivit livsfarligt hala - finns många tillfällen att träna. Det gäller bara att vara envisare än Lapphunden. Det borde egentligen räcka med kommandot FOT, men det gör det tydligen inte i vårt fall.

Ivrig lapphund glömmer sig

FOT är inget intressant kommando för en ivrig lapphund på väg mot spännande doft av tikpiss eller kanin (vi har många kaniner här i innerstan). Så när jag kommer till en trappa och vi ska börja gå ned (och även upp), så säger jag Lihkku! [liten paus] TRAPPA! Då tittar han upp på mig. Om han börjar dra, så säger jag SAKKKK-TA! och det fungerar.

Teaterapa

Om det blir för bedrövligt, så börjar jag spela teater och går sakta ned och stönar och beklagar mig och säger "husse är så gammal och har så ont så ont!" Så alla Ni som har trappor som kan tänkas bli isiga och snöiga, träna hunden att respektera signalordet TRAPPA, så kanske Ni slipper bli invalidiserade.

Evigt envis lapphund

Häromdagen blev matte omkulldragen. Slog i framtänderna, hakan, knäna, stukade händerna. Ombyggnad av trottoaren och ivrig jycke som såg ett "hundparty" i parken med massor av skojiga hundar som kutade runt runt runt. Dit skulle han.

Elastiskt koppel

- Att Du inte tog mitt elastiska koppel, sade jag till matte. Då hade de lapphundska G-krafterna fångats upp av detta koppel, fortsatte jag. För Er som ev. har problem med lapphund som drar som en slädhund, rekommenderar jag det elastiska kopplet som jag köpt från www.vibri.com. Börja promenaden genom att gå som vanligt som med ett vanligt koppel. När hunden börjar dra, stå still som fastgjuten i marken. Var envis. Stå stilla tills hunden dragit så mycket att den bara inte orkar mer. Säg inget. Stå bara tyst och låt den dra. Kopplets motstånd gör faktiskt så att hunden till sist inte orkar dra mera och då vänder sig mot Dig.

Då tar du några steg bakåt och visar upp godis. När hunden kommer till Dig ger Du snabbt belöning. Om Du jobbar med klicker, så klickar Du så fort hunden vänt och börjat gå mot Dig och ger belöningen när den kommit fram. Upprepa det här varje gång hunden drar i kopplet. Vänta ut jycken tills den gör rätt. Det här kallas bland hundtränare för "operant inlärning".

Jag lever ju inte som jag lär

Så här gör man, men för att den kära läsaren inte skall tro att jag är något slags stöddig förståsigpåare, så kan jag berätta att Lihkku drog omkull mig i vintras, så att jag trattade på ändan i backen nedanför trapporna från Västerbrons fäste. Dumt nog hade jag ett vanligt stumt polishundskoppel och inte det elastiska. Man blir nonchalant och slappnar av när hunden äntligen slutat upp att dra hej vilt i trappor.

Lapphund visar medkänsla

Det lustiga är att när jag eller matte ramlat omkull och slagit oss halvt fördärvade, så stannar Lihkku tvärt och kommer fram och överöser den till marken fallne med ömma slickar och undrar förskräckt vad som hänt. En metod är kanske att slänga sig på marken och låtsas vara skadad, kan tänkas?

Ni som har lapphund som drar som attan. Tag problemet på allvar medan hunden ännu är valp och unghund och, på det att I icke månde slå ihjäl Eder när lappisen är äldre och starkare är vorden. Amen.

I somras besökte mattes urhem i Lappland. På ett högt berg fick Lihkku se en livs levande skogsren för första gången i sitt liv. Då bar det till skogs i full fart. Turligt nog var han kopplad till långlina och matte var på alerten till 100 procent. Långlina är kanske inget som andra behöver som har full inkallningskontroll på Era lapphundar och bara behöver ropa STANNA. Hin håle må tro på dä'...

* * *
Bill Leksén

Lihkkus specialbanner
Tillbaka till artikelväljaren


Copyright © Bill Leksén
-- Uppdaterad: 2006-03-04